Plantmedicin, Curanderos och Shipibo traditioner
På denna sida kan du läsa mer om plantmedicin och vad en Curandero gör, shipibo traditioner mm. Du kan även hitta länkar till forskning på psykadelisk medicin inom sjukvården för t ex depressioner, PTSD mm.
Observera att på Sannebacka så använder vi oss inte av olagliga preparat eller plantor.
Plantmedicin
I många kulturer världen över har människor i tusentals år använt naturen som stöd för läkning. Växter, bark, rötter, frön och örter har varit en självklar del av den lokala hälsovården i byar och samhällen.
I Amazonas finns en enorm mångfald av medicinalväxter, och mycket av dagens moderna läkemedel har sitt ursprung i kunskap som först fanns i naturen. Samtidigt finns många samhällen som än idag förlitar sig på sina traditionella plantmediciner och sitt lokala läkekunnande.
Ofta har det också funnits en vis man eller kvinna, en healer, som människor vände sig till för hjälp. I vissa traditioner arbetar man inte bara med kroppen, utan även med energier och det som upplevs ligga bakom symtom, som band, tung energi eller påverkan.
Vi har själva sett hur plantor kan hjälpa vid exempelvis magont, huvudvärk och andra typer av värk. Vi har också hört berättelser om människor som upplevt stora förändringar genom diet och arbete med växter, till exempel en äldre kvinna som blev fri från långt gången reumatism efter flera månaders diet och intag av Chiric Sanango. Många som söker sig still retreats med plantmedicin bär ofta med sig trauma, PTSD, drogberoenden och kan må psykiskt dåligt. De har ingen annan utväg för de har redan provat det mesta. Andra är nyfikna på att expandera medvetandet. Vissa plantmediciner är bra för olika tillstånd och det är glädjande att forskningen går framåt inom psykedelisk medicin för att bota världens dåliga psykiska tillstånd. .
Psykedeliska plantmediciner och forskning
Under 1950–60-talet fanns en öppenhet och ett intresse för psykedeliska substanser inom terapi och psykologi. Under 1970-talet kom en global förbudsvåg där dessa ämnen i stor utsträckning klassades som droger och forskning stoppades eller begränsades.
De senaste åren har samhället åter öppnat upp för ny forskning. Bland annat forskas det på psilocybin (ett ämne som finns i vissa svampar) med lovande resultat, även i Sverige.
Det som forskning ofta missar är den ceremoniella kontexten. I traditionella sammanhang används plantmedicin i en trygg ram, med förberedelse, vägledning och integration. Till exempel kan Ayahuasca i rätt sammanhang bidra till att lösa upp djupa trauman och PTSD, men det kräver en erfaren och utbildad shaman som håller processen där vi anser att shamanen står för 80% av läkningen, medan plantan fungerar som en portal och sinnesöppnare.
Längre ned på sidan hittar du olika plantor och vad de är till för samt länkar till några av de forskningsstudier som finns.
Shipibotraditionen – vårt lärande
Shipibo-konibo-traditionen är en levande kunskapstradition från Amazonas som arbetar med relationen mellan människa, natur och medvetande. Under vår tid i Peru har vi fått lära oss direkt av Shipibo-onayas (helare), genom praktik, ceremonier och vardagsliv. Fokus ligger på närvaro, disciplin, respekt för växterna och ett djupt lyssnande. Traditionen ser växterna som medvetna lärare, Maestros, till oss människor, med ett högre medvetande än oss. Det vi för vidare är inte ritualer som kopieras, utan förståelse för hur ceremonier hålls med tydlighet, etik och jordning. Vi fick dieta på Master plantor/växter som gör oss starka och visa som Curanderos (healers) och med Ayahuasca ceremonier koppla oss mot dessa plantor och hjälpa de kunder som deltar. Vi är även utbildade i att hålla ceremonier och fick praktisera detta vid flera tillfällen i Peru. Denna utbildning är verkligen kraftfull och inget för alla, den kräver enormt mycket av oss som människor att våga släppa taget, att hålla fokus och riktning under alla sex veckor.
Vi kan inte använda oss av t ex Ayahuasca här i Sverige pga att det är narkotikaklassat, helt felaktigt tycker vi då Ayahuasca vare sig är trevligt att inta eller beroendeframkallande. Vi kan som Curanderos ändå hjälpa våra kunder via vår utbildning och de plantor vi har dietat på, de är mycket starka och det är otroligt vad de kan visa oss och hjälpa till med.
Plant Dieta
Plant dieta är en central del av Shipibo-traditionen och används för att etablera en direkt relation med växter som dess lärare. Genom dietan tar shamanen in växtens kunskap, intelligens och förmåga. Växterna lär shamanen hur de arbetar och hur de kan användas för att hjälpa andra människor. Dietan kräver strikt disciplin, kostregler och avhållsamhet före, under och efter dietan. Växtens ande anses forma shamanens kapacitet. En shaman är till stor del summan av de växter hen dietat. Vi har dietat på Aya Huma, Toé, Bobinsana och Chiric Sanango. Vi har även deltagit på 18 Ayahuascaceremonier och har lett ceremonier i Peru. Vi har även intagit andra plantmediciner för att uppnå ett högre medvetande och kunskaper om sig själva och för att hjälpa andra människor.
Ícaros
Ícaros är ceremoniella sånger som används inom amazonska traditioner, bland annat hos Shipibo-konibo. Ícaros används i ceremonier för att släppa tung eller stagnerad energi och för att tillföra ordning, styrka och klarhet. Sångerna uppstår i Shamanen ofta spontant i stunden, i direkt relation till energiarbetet och de människor som är närvarande. De kan därför vara olika från ceremoni till ceremoni och variera beroende på situation och person. Ícaros betraktas inte som inövade musikstycken, utan som uttryck från växterna som Shamanen har dietat på. Effekten upplevs ofta fysiskt, emotionellt eller energimässigt.
Rapé
Rapé är ett ceremoniellt snus tillverkat av finmalda växter och askor från specifika träd. Det används traditionellt inom flera amazonska kulturer, inklusive Shipibo. Rapé har använts för fokus, energisk justering och för att rensa sinnet. Det betraktas som en helig medicin, inte som rekreation. Användningen sker i ceremoniella sammanhang med tydlig intention. Rapé är kortverkande och verkar främst genom nervsystemet och energifältet. Recept och sammansättning varierar beroende på tradition och syfte.
Steam Bath (Ångbad)
Steam bath är en ceremoniell ångrening som används för att öppna upp kroppen energimässigt. Den utförs traditionellt före en ceremoni för att rensa och förbereda kroppen. Värme, ånga och växter används för att lösa upp blockeringar och tung energi. Syftet är att göra kroppen mer mottaglig för ceremoniellt arbete. Steam bath är inte avslappning, utan förberedelse. Den har en tydlig funktion i den ceremoniella sekvensen. Kroppen ses som ett nödvändigt redskap i det shamanska arbetet.
Flower Bath (Blomsterbad)
Flower bath utförs traditionellt efter steam bath. Det används för att stärka, stabilisera och harmonisera energifältet efter rening. Badet görs med vatten laddat med blommor, blad och växter. Syftet är att bygga upp och balansera, inte att rensa. Flower bath ses som ett stärkande och samlande moment. Det används för att återföra ordning efter öppning. I traditionen är sekvensen viktig: rening först, stärkande därefter.
Kambo
Kambo är en ceremoniell reningspraktik med ursprung hos flera amazonska urfolk. Traditionen har förts vidare muntligt i generationer och användes ursprungligen främst av jägare för att stärka kropp, fokus och uthållighet.
Praktiken bygger på användning av sekret från grodan Phyllomedusa bicolor. Sekretet appliceras genom små, ytliga brännmärken i huden och tas upp via lymfsystemet. Kambo betraktas inte som en visionär medicin utan som en kraftfull fysisk och energimässig rening. Den har traditionellt använts för att rensa sjukdom, stagnation och tung energi ur kroppen. I många traditioner används kambo inför jakt, krig eller större ceremonier. Effekten är intensiv men kortvarig och ses som ett sätt att återställa styrka och klarhet.
Ayahuasca
Ayahuasca är en helig växtbrygd från Amazonas som används i ceremonier för läkning, vägledning och djupare kontakt med själ och natur. I Shipibo-traditionen ses ayahuasca inte bara som en “dryck”, utan som ett medvetet väsen och en lärare som arbetar genom både kroppen och energifältet. Brygden görs traditionellt av två huvudplantor: ayahuasca-lianen (Banisteriopsis caapi) och chacruna-bladen (Psychotria viridis). Dessa kombineras i en långsam kokning där plantorna sjuds under många timmar, över flera dagar, tills en kraftfull essens återstår. Det är inte en snabb process, utan ett hantverk som kräver respekt, erfarenhet och närvaro.
I ceremonier leds arbetet ofta av en curandero eller onaya (healer), och växten möts med tydlig intention, stillhet och ödmjukhet. Många beskriver upplevelsen som att få se in i sitt inre landskap, rensa gamla lager och minnas delar av sig själv som varit dolda. För Shipibo handlar det mycket om att återställa balans och harmoni, och att lyssna på det som vill bli helat på djupet. Ayahuasca arbetar inte bara med tankar, utan med känsla, kropp och energi samtidigt. För den som aldrig hört talas om ayahuasca kan man säga att det är en ceremoniell växtmedicin som används för att öppna insikt, kontakt och transformation, i samspel med naturens intelligens.
Psilocybin
Psilocybinsvamp, ofta kallad “magic mushrooms”, är en naturlig växtmedicin som använts i ceremoniella sammanhang i olika kulturer för att öppna självkännedom, läkning och andlig kontakt. Den aktiva substansen heter psilocybin och omvandlas i kroppen till psilocin, som påverkar medvetandet på ett sätt som kan göra känslor, minnen och inre mönster tydligare. I ett ceremoniellt perspektiv ses svampen inte som en “drog”, utan som en intelligent naturkraft som arbetar med psyket, hjärtat och nervsystemet samtidigt. Du blir inte beroende av svamp.
Många upplever att svampen hjälper dem att släppa kontroll, mjuka upp försvar och möta det som legat undantryckt, med mer ärlighet och närvaro. Upplevelsen kan vara både subtil och kraftfull, och handlar ofta mer om insikt, frigörelse och djup känslomässig bearbetning än om visuella effekter. I ceremonier skapas ett tryggt utrymme där intention, musik, stillhet och stödjande närvaro hjälper processen att bli grundad och meningsfull. Svampen kan också förstärka kontakten med kroppen och naturen, och ge en känsla av att livet är större, mer sammanlänkat och mer levande än vi vanligtvis uppfattar. Efteråt är integrationen en viktig del, där man tar med sig lärdomarna in i vardagen på ett praktiskt och varsamt sätt. För den som aldrig hört talas om psilocybin kan man beskriva det som en ceremoniell svampmedicin som kan hjälpa människor att få perspektiv, läka inre sår och hitta tillbaka till sin egen riktning. Mycket forskning pågår i världen om att använda psilocybin till allvarliga depressioner, anorexia mm och vi hoppas att det kommer börja användas inom kort reglerat inom vården.
Forskning:
https://ki.se/en/cns/research/centre-for-psychiatry-research/johan-lundbergs-research-group/capsi
https://www.lunduniversity.lu.se/article/psychedelics-treatment-anorexia-new-pilot-study?utm_source=chatgpt.com
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2206443
https://www.nature.com/articles/s41591-023-02455-9
San Pedro / Huachuma (Echinopsis pachanoi)
San Pedro, även kallad Huachuma, är en helig kaktus från Anderna som använts i ceremoniella sammanhang i tusentals år, särskilt i Peru och andra delar av Sydamerika. Den innehåller meskalin och arbetar ofta på ett sätt som många upplever som mjukare och mer jordande än andra växtmediciner. I traditionell kontext möts San Pedro som en hjärtöppnande och “vägledande” medicin, där syftet är klarhet, balans och kontakt med naturens intelligens. Ceremonier hålls ofta utomhus eller i närhet till jord och element, och upplevelsen beskrivs ibland som mer kroppslig och närvarande än mental. För många kan processen skapa ett djupare lugn, känslomässig mjukhet och en tydligare känsla av riktning i livet. Den kan också hjälpa människor att se sig själva och sina relationer med mer medkänsla och mindre inre kamp. San Pedro används inte för att fly vardagen, utan för att möta den med större ärlighet och förankring. Många upplever att gamla spänningar släpper i nervsystemet och att kroppen får “andas ut” på ett nytt sätt. Upplevelsen varierar mycket, men har ofta en varm och naturförankrad ton. Efter ceremonin betonas integrationen, där insikter får landa i handling, gränser och vardagsval. San Pedro ses i många traditioner som en medicin som lär genom mjuk styrka snarare än chock. Det är en långsam, men ibland väldigt tydlig, resa in i det som redan finns inom oss.
Peyote (Lophophora williamsii)
Peyote är en liten kaktus som innehåller meskalin och har en stark ceremoniell historia, särskilt inom urfolkstraditioner i Nordamerika. I detta sammanhang ses peyote som ett heligt sakrament, snarare än en “substans”, och den möts med bön, respekt och tydliga ramar. Peyote-ceremonier är ofta strukturerade, med sång, trumma och ett gemensamt fält där intentionen hålls genom hela natten. Psykologiskt beskriver många peyote som stabil, klar och hjärtcentrerad, snarare än kaotisk eller splittrande. Den kan ge en upplevelse av inre stillhet, mening och kontakt med något större än den egna oron och tankeverksamheten. För vissa kan den bidra till att skam, sorg eller rädsla blir lättare att möta, inte genom att pressas bort, utan genom att förstås och integreras. Många upplever också att den stärker ansvarskänsla och värdighet, som om man “kommer hem” till sin egen kärna. Peyote är ofta kopplad till försoning, tacksamhet och återkoppling till naturen och stammen, både bokstavligt och symboliskt. Den kan också ge ett nytt perspektiv på livsval, relationer och personliga mönster, utan att det känns som en mental analys. Det som sker i ceremonin beskrivs ofta som djupt mänskligt och samtidigt heligt, med fokus på hjärta och riktning. Peyote är ingen quick fix, men kan upplevas som en tydlig spegel för det som är sant. Integrationen efteråt handlar ofta om att leva mer i linje med det man redan vet inom sig.
Forskning:
https://www.nature.com/articles/s41398-024-03116-2
https://www.nature.com/articles/d41586-022-02873-8?utm_source=chatgpt.com
Iboga (Tabernanthe iboga)
Iboga är en växt från Centralafrika som i traditionell kontext används i ceremoniella initierings- och läkningsprocesser, särskilt inom Bwiti-traditionen i Gabon. Den aktiva substansen är ibogain, och iboga beskrivs ofta som en mycket kraftfull medicin med en tydlig och ibland “konfronterande” intelligens. I ett ceremoniellt perspektiv ses iboga som en växt som kan visa en person deras livsmönster, minnen och inre sanning på ett direkt sätt, utan mycket försköning. Många upplever att iboga arbetar starkt med självinsikt och ansvar, och att den hjälper en att se var man tappat sin riktning eller kopplat bort från sin inre kärna. Den kan skapa en upplevelse av mental klarhet där gamla berättelser om sig själv blir lättare att genomskåda. För vissa innebär detta att destruktiva vanor och flyktmönster blir synliga på ett nytt sätt, vilket kan vara början på verklig förändring. Samtidigt är iboga ofta beskriven som mer “psyko-spirituell kirurgi” än mjuk hjärtöppning, och upplevelsen kan kännas djupt seriös. Psykologiskt kan den bidra till att man får kontakt med viljestyrka, integritet och en mer rak relation till sin egen sanning. Det är vanligt att människor beskriver en känsla av att “komma tillbaka till sig själv” efter att länge ha varit bortkopplad. Iboga kopplas ofta till en stark integrationsfas, där man behöver ta ansvar för sin vardag och sina val efter ceremonin. I traditioner betonas att det inte handlar om att få en upplevelse, utan om att återta sin plats i livet. Iboga möts därför ofta med stor respekt, och ses som en medicin som kräver mognad och eftertanke.
Forskning:
https://med.stanford.edu/news/all-news/2024/01/ibogaine-ptsd.html?utm_source=chatgpt.com